Så sjukt galet mycket folk på konserten på Grönalund, och av dem 10.000 människorna stod jag längst fram, tryckt mot staketet. Folk hoppade,dansade och knuffades.

Människor omringade en och en stark kännsla av Klauster Fobi slog mig i ansiktet, syret tog slut, svetten rann och paniken kom. Tårar rann ner för mitt ansikte samtidigt som jag kipade efter luft. Securitas kom och frågade om jag var okej, "Ja" ljög ja för att jag ville egentligen inte missta min plats längst fram i publiken. Han tog en vattenflaska och gav mig. Men efter en stund klarade jag inte av det mer, jag grät samtidigt som han lyfte mig över staketet till andra sidan. Det var som om tiden stannade och det enda jag hörde var mina tankar i mitt huvud. Som i Slow Motion typ.

Efter ett tag bakom scenen då jag fått vatten och lugnat ner mig gick jag därifrån, men Olivia, Erika, Asta, Kristina och Laura var kvar längst fram i publiken. Jag gick runt och letade men hittade ingen, till slut hittade jag Jesaja och Johannes och stämningen lättades upp lite när vi förbluffade hälsade på Marcolio som skulle dansa par dans. Men det dröjde inte länge innan jag tappade bort Jesaja och Johannes också.

Men sen träffade jag Botilda, Majken, Ida och Nikko och så gick vi och käkade hamburgare och pommes. 

Sen dansade vi till "Made of", "This is the song" och "Hungry Hearts". Eftersom att jag fortfarande var lite skakig efter händelsen tidigare den kvällen ville jag inte gå tillbaka in i publiken så jag ställde mig på kanten vid staketet där det inte stod någon. Sen hoppade dem ner från scenen och sprang till publiken, jag rörde hans hand över staketet!! Så coolt. Vart en helt grym kväll och vid slutet av konserten hittade jag Olivia och vi åkte hem tillsammans.

Snart drar jag iväg till Skillebyholm där vi ska ha genomgång till imorgon, Skillebyholms marknaden är en stor händelse i Järna trakten och som klass åtta på Örjanskolan har vi åttans kafé. Vilket är ett stort ansvar med mycket jobb.